jag antar att jag bara är student nojig och allmänt fundersam idag

men de här börjar faktiskt skrämma mig  mer och mer för varje dag som går.

Hur kan 12 års pluggade plötsligt bara ta slut och aldrig komma igen, om man nu inte väljer att plugga vidare. Och hur kan jag nu vara så oerhört säker på att jag vill de?!

Jag är rädd, rädd för att lämna tryggheten, rädd för att inse att de inte bara är sommar lov och att vi inte ska tillbaka igen, rädd för att gå vidare, rädd för att förså att nu är framtiden osäker.

Jag blundar, jag försöker intala mig själv att de bara är sommar lov och allt kommer bli som vanligt i augusti... kommer nog inte inse fakta försen sommaren är slut och en ny tid vänar.

Hur  blir de med alla vänner? Hur blir de med jobb? Hur blir de med skola och flytt?

Ska jag vara ärlig så gråter jag när jag tänker tanken på att eventuellt flytta.. Jag stor trivs nu här i Dalarna, hur kommer de sig nu då?
Jo de här året har jag kommit närmare en massa vänner, har fått en hel hög nya vänner som jag älskar att umgås, som ger mig så mycket lyckliga stunder .

hur kan jag veta att jobba med arragemang är de jag vill?
Att de är de som är min grej, att de är de jag ska göra.
Tänk om de var dagis mamma jag skulle bli eller kanske bonde?
Hur vet jag överhuvud taget att jag passar som att jobba med de?
De här är ju bara en tanke som mitt huvud skapt.

Förut var jag så oerhört säker på att jag skulle plugga vidare direkt, att jag ville flytta och börja ett nytt om, ta nya andetag. Men behövs de längre?
Jag trivs ju här, jag har fått så många vänner jag trivs med? Försvinner dom om jag flyttar? Kommer dom sakna mig lika mycket som jag kommer sakna dem?

Nej ursch de här gör mig alldeles gråtfärdig, jag är rädd och skräckslagen.

Samtidigt tycker jag de ska bli skönt att gå ut, känner att jag är klar på mediaprogramet, finns inget var där att lära.
Hur kan man ha så mycket blanade känslor över att sluta skolan?

 

Walle

2 juni 2009 21:52

Vännerna kommer alltid finnas runt dig.
Vi lämnar inte Frida!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Berätta hur du gör Berätta hur du gör det är en käsnla som du lämnar när du vänder bort din blick berätta hur du gör det är en känsla som du lämnarnär du vänder bort din blickbedet är en känsla som du lämnarnär du vänder bort din blickberät...

Jag skrattar,leer, glöder lever och njuter. Som en Somrig refrefräng övervinner det onda svävar mina steg framåt. Dansar omkrig, det flöder Musik i mina öron. Undrar om du vet hur mycket jag inspireras av DIG Tack för att du är min vän ...

Förra Helgen var så där behövlig och älskvärdHela fredagen tillbringades tillsammans med GALoch kvällen slutade med efter längtade Mimikry ( 56 spelningar) Ohh jag var alldeles varm och rörd inom mig. och lite skenerad över en viss person och situvat...

Tror du aldrig kommer förstå vad du gjort inom mig... Tänt något jag inte kan släcka, för alltid glöder de lite lite lite.... ...

So is it goodbye? Is it time to set you free? Is it time to let it fly? Is it time to let it bleed We used to take turns To cover up the pain Deep below it burns And the fellin' still remains You're gonna find someone new I really hope you do 'Caus...