Alla inlägg under februari 2009

Av Frida - 22 februari 2009 22:11

 Jag har en bedårade lillebror.
lillebror om du viste vad jag håller dig kär.


Diskuterade tatueringar idag med lillebror. Jag sa att jag troligen kommer göra en supermario stjärna på foton som ska symbolisera odölighet.

Jag tror på själa vandring, att vi lever vidare i någon form.

Man kan bara inte försvinna upp i rök....


Mitt i allt detta, säger lillebror att han länge tänkt att han vill göra något med oss, hans syskon, storebror och storasyskon.
Att han vill helst ha vårat ansikten eller något annat som symboliserar oss. Hans kärlek till sina syskon. Eftersom jag också tänkt den tanken så kom vi på att när han blir 18 år, ska vi gå tillsammans .


Den tanken att han ville göra nått för att symboliserade oss syskon

berörde mig verkligen. Jag fick tårar i ögonen och blev alldeles varm i själen. En så oerhört vacker tanke lillebror.


Jag lovar dig, jag ska vänta tills du blir 18år , vi ska göra det tillsammans och helst ska storebror vara med. Jag ska gå från tatuerings studion med världens största leende och vara riktigt stolt, det ska vara den finaste syskonen Hjort symbolen. symbolen för våran syskon kärlek <3



Johannes , Frida , Josef. Syskonen Hjort.


Ni lyser upp min värld

ni omgiver mig med värme

ni sprider mig kärlek

ni giver mig lycka

NI , Mina älskade Bröder <3

Av Frida - 18 februari 2009 10:29

Igår åkte jag till ludvika för att fylla i min tatuering.

Jag tog visseligen fel buss , kom dit 30 min senare än vad jag skulle men det gjode inget för Monika blev precis klar med brosan när jag kom in stormades där som ett yrväder... Jag slänge av mig kläderna, satte mig på stolen, jag var lung och sansad och redo för att få nålarna i mig.


Till min förvåning gjode det inte alls lika ont och smärtsamt som det gjode första gången och när hon tog den lilla nålen kände jag knappt nått alls.

Nu kändes det att nålen var i huden och de började brännas och de komiska är att jag tyckte det smärtade/brändes mer på det stället hon nyss hande varit på och inte där hon höll på.


Bland det bästa  med det hela är när hon pausar och håller på vaselin på tatueringen, då kyls allt ner och man känner hur den stela tatueringen blir rörligare. Just precis då när den kyls ner, de är då man kan andas ut och tänka " Det här är ofarligt, jag skulle kunna hålla på länge till.".


Men faktum är att jag tycker den bästa studen är när det hela är slut, man har suttit där en bra stund , man äntligen får röra sig, inga mer nålstick och inge mer ställe som ska bröjas brännas på...Du behöver inte längre sitta som en stel pinne och vara nervös över att de kan gå åt helvete. Iställe känner man sig jävligt duktig som suttit där så länge , och är jävligt nöjd med den snygga tatueringen man har.

Och som tur var tog det bara en timme denna gång , till skillnad mot när jag gjode den sist 3h , de var lite smådrygt.


Min tatuering sitter mitt på ryggen  och så här några timmar efteråt känner jag  att ryggen är stel och tung, känns som 7 elefanter står på den.

Men den läker snart och då är mina elefanter borta och ingen stel rygg finns heller. Den känslan är gud, och de onda är det faktiskt värt de, nu kan jag titta mig själv i spegel och se min rygg ,se de motiv jag har och le. Den är ifylld och snygg!


Fritch

Av Frida - 10 februari 2009 21:35

Nu när jag sitter här framför datorn och samtidigt tittar lite smått på dr.House och dricker mitt natt glasoboy( som jag borde sluta med, men de är ju så gott ) känner jag mig ganska nöjd . Har pluggat historia och känner att de sitter någorlunda, behövs bara sista finslipet och desumtom bestämt mig för att göra högskoleprovet, duktigt Frida!


Imorgon gäller det att klara av Historia provet och sedan dra med sig norrläningarna till  borlänge och plaska i Poolen, aquva  här kommer vi.

På kvällen blir det drömkåken och rockkarusellen. Jag ska suporta IAM SO ME och ta lite kort, som jag sedan ska ha och leka med när jag gör min apu hemma vid min datorn. Och det ska bli väldigt skönt med lite ledighet efter all stress och sorg som varit den sista tiden.


Sov gott

Fritch

Av Frida - 10 februari 2009 18:19

Mimikry,mina Idoler och vänner.

Jag fattar inte hur dom kan ha lyckats , men dom har verkligen lyckats fått med endast underbara personer i ett och samma band och dessutom fått med 2 av dom snyggaste personerna jag vet , Mia och Apan.


Mycket har hänt sen i somras, mycket har sagt och gjort .

Jag kommer alltid vara svag för denna karl, apan.

Hur en person kan ha så mycket utstråling och charm. Det är något med hans blick, som får mig att smälta och hela kroppen skriker av jubbel och leer smärtsamt stort.

Det är något med hans charmerande leende som får mig på fall, och hur jag druknar i hans skimrade ögon. Hur jag blir alldeles sprallig av hans sätt att röra sig. Hur varm jag blir inom mig när han pratar med mig och hur jag ryser när jag får en kram av honom. Denna vackra karl, som får min värld på fall. Det spelar ingen roll om han petar näsan och dräglet rinner ur mungiporna på honom, han är ändå så otroligt charmig och minnsagt sexig.

En goobit jag aldrig kan få nog av , min dröm karl och svaghet.


jag antar att du alltid kommer finnas där
inom mig
vara min dröm
mitt hopp
mina tankar
bland de vackraste jag vet
och min längtan.




Av Frida - 9 februari 2009 16:46

Nu måste jag verkligen skärpa mig , har varit hemma hela dagen och bara latat mig , skulle ha gjort så mycket. Har ju faktiskt historia prov på onsdag och råmanus till projektarbetet ska vara inne på fredag, lägg i den växel och sluta lata frida...


Fast ska sannigen fram har jag behövt den här dagen till att bara vara..

ränsa luften och tankarna, begravingen har tagit hårt på mig. Slukat och drängt min lust och ork... Väckt tankar, känslor och hållt mg sömnlös.

Finns så mycket frågetecken, tomhet och sorg inom mig som vill ut.

Och jag får börja acceptera att en del frågor får man aldrig svar på, att det du valde detta själv , du fann ingen annan utväg , bördan blev för tung för dig att bära. Simon , det är ingen som klandrar dig för detta. Vi ser dig som våran stjärna, våran rockstjärna. För det var precis det du var!

Du lämnade kvar en vacker gåva, så värdefullt och vackert. Minnet av dig!

Det lämnar oss aldrig, du är alltid med i våra tankar.


Det är inte så lätt att vara stark... försöker le och verka pigg så mycket jag kan utåt för att slippa alla frågor om hur det är. För att slippa verka sårbar och svag, håller inne alla känslor....

men så fort jag är ensam kryper alla känslor fram, dom strömmar ur mig som floden ramlar ner ut över stupet av ett vattenfall, jag faller.

Jag vet att ensam inte alltid är stark,men jag vill inte bli er börda pågrund av min sorg. Saknaden tar min ork.


http://www.youtube.com/watch?v=NqTuN-35580

Jag hoppas du har kommit till paradis city nu vännen <3

Av Frida - 6 februari 2009 16:35

Simon fick en fin och värdig begraving, ett vackert farväl.

Det var så himla fint ordnat, precis som du ville ha det .

Alla vi som älskar och saknar dig så mycket var samlnade idag.

Det var så många där, så länge sen jag såg så många Bäsna bor på samma ställe. När man kommer från en sån här liten by som Bäsna är man en enda stor familj, och jag kände samhörigheten. Idag var vi alla samlades för att ta ett sista farväl av dig vännen.


Redan påvägen i bilen påväg till kyrkan kände jag hur tårana började bildas, jag satt och skakade inom bords. Sen när jag möte alla dessa människor som jag alltid känt, med samma lednsa och sorgsa blick som jag bar klarade jag inte av mer.

Satt där i kyrkan innan det hela hade börjat och höll allt inom mig , skakade och fick inte fram ett ord.

Så många sorgna ögon . Tillsist kunde jag inte hålla det inom mig ner , jag kände fösta tåren rinna ner från min kinden och när simons familj kom in i kyrkan blev tårarna fler och fler. Jag brast hel när dom spelade första första tonen på Dear God med Avenged sevenfold, det var simons favorit band. Och jag var defentivt inte ensam. Där satt en full kyrka och gråt, du var så älskad av så många. Jag var omrigad av fina människor som precis som jag älskar och saknar dig och minns dig som busfröt som du alltid varit . Bäsnas lilla Emil i löneberga.


Mitt i all sorg fick vi alla ett litet skratt, prästen läste upp en text om dig, Grabben med charmen , glimten i ögat, ett busfrö och du fick alltid alla att skratta. Den bästa delen av texen var  hur du tyckte  en riktigt man var " riktiga män bär tatueringar" D¨log vi alla och skratta någon sekund. Och hur du mycket det betyde för dig att fylla  18 år, ta körkort, friheten du beskrev de så bra. " det bästa är att man får göra som man vill, man får äta godis före maten utan att någon säger till" De kändes så klockrent, de var precis så du var. Ett riktigt busfrö.


Västa känslar var nog ändå när dom bar ut kistan, dina allra bästa vänner bar ut den . När jag såg Malmö flaggan ligga där på kistan kände jag en riktig smörta inom mig,en stor stor klump, du låg verkligen där i.... Det var baa inte en lång marddröm, det är på riktigt du har lämnat oss :(


Vi fick alla ta farväl av dig vid graven, det kändes så otroligt tungt, vare steg kändes så smärtsam, kändes så tunga som att man hade betångblock på dom. Vägen till graven kändes som tusen tusen mil. Väl framevid graven, jag skakade som aldrig förr, jag kunde inte säga nått jag fick inte fram ett emda ord, jag gråt och gråt. Rosen som jag höll i min hand var helt sönderkramad, hade den haft taggar hade jag blödigt för jag hade klämt den så hårt, jag kunde knappt slänga ner den i graven, jag sträckte fram den täknte släppa , men den var kvar, när den tillsist ramlnade ner i graven kändes som den sa alla ord jag inte fick fram men ville säga. Den föll så fin och försiktigt ner i din grav och sa mitt farväl till dig, min sorg är stor.


Jag fick ge din Syster och mamma en kram, det kändes så bra att visa hur mycket man bryr sig och sörger, som att det var glädjade på nått vis.

Din mamma  Gunell, är så söt hon sa till mig , " så stor du har blivit flicka , får jag inte minska dig så jag alltid känner igen dig" Precis som det var när vi var små, din mamma har alltid var en godhjärtad, goo och favorit person.

Jag kände verkligen värmen av henne, att det värmde både henne och mig att jag var där, att vi som vuxit upp med simon , simons allra fösta lekkamrater var där. Jag minns i lågstadiet, jag och Elin(kim) var dom enda två tjejerna i våran årskull i Bäsnaskolan, så man inte så svårt att vara favorit tjej . Hihii


Nu finns det så många tankar och känslor, men ändå så tomt.

Kommer ta ett tag att förstå och smälta det här, men efter ett tag kanske det känns bättre, jag tror att du ändå alltid finns med oss, det känns som det. Och minnet av dig kommer aldrig lämna mig.


Jag hade nog inte klarat av den här dagen om de inte var för att jag hade mina älskade bröder med mig och Josse.  Att känna stödet från dem,de som är bland de 3 bästa personer man vet, det var som en räddade hand.


Simon du fick begravingen precis som du ville, allt var där för dig

Det var din begraving, vårat sett att ta ett sista farväl.

Du var en av mina allra första vänner och bilden av dig kommer aldrig lämna mig.Jag kommer alltid minnas dig och lee för den underbara människa du var.

Det är med tårar i ögonen och sorg i hjärtat jag säger farväl och sov gott.

Vila nu i frid kära du. <3

Simon Lindvall 2 februari 1990- 9 januari 2009


Den här sågen är till dig simon Avenged Sevenfold - Dear God

 http://www.youtube.com/watch?v=SAEF9m-UPIA

Av Frida - 3 februari 2009 18:43

jag insåg plötsligt när jag kikade i min kalender att jag hade mycket mer att göra än jag hade räknat med. .. Så nu blir det att stressa ihop en hel del, som tur är behöver inte hela projektarbetet vara klart nu, men en stor del.

Det är nu jag förstår att de faktiskt är väldigt bra att jag inte har något för mig i helgen , då kanske jag kan få något gjort... eller rättare sagt jag måste få något gjort annars får jag stressa ihjäl mig nästa vecka. Har både historia prov och råmanus till projektarbtete ska vara inne.. Panik!

Jag måste lära mig ta tag i saker i tid och inte skyta fram det enda in in det sista .. men men nu är de som det är , dax att skriva Loggbok.

Hoy


Fritch

Av Frida - 2 februari 2009 21:03

Jag avskyrr att jag ska ha en tony som inte kan hålla sin lägenhet någorlunda rent,inte extremt rent så de blir över drivet och pedantiskt utan rent som en vanlig människa . Men , NEJ!  Förjävligt ett jävla hopplöstfall, jag borde anmälla honom till nått sånt här pogram på tv där dom röjer lägenheten ...

Nu tror väl alla att han är en jävla slusk , men det är han inte, han är hur bra och ordentlig som helst i övrigt förutom när de gäller att städa hans lägenehet. JAG är den som får lida av det . Dammallergi, jo tack. Visst jag brukar inte reagera så mycket när det är "normalt" dammigt, men nu när det är extremt mycket i luften börjar det stickas i kroppen bara jag kommer dit. I natt var det värre än vanligt, hela kroppen kliade, ögonen, ansikte , armar ben , Precis över allt klidade och stack. I morse när jag vaknade hade jag utslag över hela armarna, naken och hals.Värst av allt var att jag hade svullnat upp runt ögonen , var alldeles röd. Det vänstra ögat kunde jag inte ens öppna. Det var inge vaker syn, snacka om aktraktiv .

Detta resulterar till att jag måste panik dammsuga mitt rum, för har jag en gång fått en allergichock , blir jag extra känslig och det dröjer någon dag innan det lägt sig. Så nu har jag dammsugit och bäddat om så förhoppingsvis kan jag sova en smärt fri natt.


För överigt blev det inge simming idag, det var fullt för klasserna har börjat simma. Så vi bastade i 2 timmar iställe, vilket var riktigt skönt och uppfriskade. Vi tar simmingen på onsdag iställe och eftersom Willy skulle simma med sin klass nästa Måndag bestämde vi oss för att vi drar till Aqoua Nova då och leker och stimmar i ställe :)



Idag skulle du bli 19 vännen

Och på fredag är det din begraving.

Jag kan fortfade inte förstå att du lämnat oss men

 jag hoppas du är på en bättre plats nu.

Jag saknar dig , vila i Frid Simon <3


Ovido - Quiz & Flashcards